Jag är bara 35, varför bry sig om Tjänstepensionen nu…???

Det är ju minst 20 år kvar innan jag tidigast kan ta ut den…???  

Well…., det är just därför du skall bry dig, NU!

Nu har du verkligen chansen att lägga grunden till en rejäl pott med pengar som är DINA den dag du drar ur pluggen, om du inte redan har börjat lägga den. Ända sedan jag började bry mig lite mer om min tjänstepension för ca 5 – 6 år sedan har jag diskuterat detta en hel del, både med kollegor, vänner och bekanta. Svenska såväl som utländska.

Allt som allt rör det sig kanske om ett 40 – 50 tal personer, så det är definitivt inte ett statistiskt relevant urval men… Skaran är i alla fall tillräckligt stor för att få fram någon sorts mönster, och jag har diplomatiskt uttryckt, lite svårt att fatta mångas inställning.

För komplicerat… För tråkigt… För långt bort…

Det kanske mig det är ”fel på”. Är jag en udda fågel som snöat in på att försöka maxa min Tjänstepension? Eller har jag bara pratat med fel folk…?

Något som förbluffat mig i majoriteten av dessa diskussioner är hur få som egentligen bryr sig, oavsett ålder. ”Jag orkar inte ta tag i det för det är så tråkigt” är en väldigt vanlig kommentar, följt av ”det löser sig nog…” och ”jag låter banken sköta det åt mig….”.

Lycka till!

Att man inte är speciellt engagerad som 30 – 35 åring är fullt förståeligt, och rätt naturligt då ”exit-datumet” fortfarande är mellan 20 – 25 år bort.

Men…

Även om jag är väldigt nöjd med utvecklingen på mitt eget Tjänstepensionskapital hittills, önskar jag nu att jag tagit tag i det rejält, långt mycket tidigare än de 5 – 6 år innan jag ”sköt ut mig” från karriären, och avsättningarna upphörde. 

Trots att jag egentligen bara engagerat mig ordentligt i ca 5 – 6 år, så har utfallet från ca 15 års ackumulerande av Tjänstepension (TjP) blivit fantastiskt bra. Min snitt CAGR för TjP’n de senaste 5 åren är 20,47%, så det finns inte mycket att klaga på där.

Men… tänk om jag brytt mig lite mer redan för 10 eller rent av 15 år sedan…?

Beloppen var naturligtvis långt mycket mindre då, men effekten av “ränta på ränta” över tid blir bara kraftigare med åren.  Att jag skulle ha en CAGR på 20,47% över 15 år är inte omöjligt, men kanske inte så sannolikt. 

Det räcker gott att leka med tanken på om jag hade haft en CAGR på 10 – 15 % över 15 år… Det blir helt enkelt grymt bra!

Grundförutsättningar & faktorer som påverkar avkastningen

Vi ponerar att Du är 35 år gammal, är privatanställd med en bruttolön på 45,000 kr per månad, du har en ITP Tjänstepension och sitter idag på ett TjP kapital värt 200,000 kr.  Med en ITP har du 20 år kvar att växa kapitalet innan du tidigast kan börja ta ut det vid 55 års ålder.

För enkelhetens skull använder jag mig av Pensionsmyndighetens kalkylator för att räkna ut månatliga TjP avsättningar. Med en bruttolön på 45,000 kr blir det 2,854 kr/månad, eller 6,34% av lönen som sätts in av din arbetsgivare. 

Vidare har jag i kalkylerna som följer nedan, tack vare Stefan Thelenius eminenta ”Sparkalkylator Deluxe” faktorerat in en årlig höjning av TjP avsättningen med 1%.

Förutom hur stora dina avsättningar är, finns det ett antal andra faktorer som kommer att styra vad din avkastning blir i slutändan. Den mest påtagliga är självfallet din årliga utveckling på det investerade kapitalet, och det är det vi skall titta på först.

Det sagt, så kan även höga avgifter på de fonder du investerar i att ha en stor inverkan på det kapital du kommer att ha i slutändan. Mer om det nedan, innan vi slutligen “syr ihop säcken”.

Några avkastningsexempel utan avgifter

För att hålla det någorlunda enkelt och realistiskt, har jag gjort tre olika avkastningsexempel baserat på 5, 10 och 15 % årlig CAGR över 20 års tid.  Alltså fram till Din hypotetiska 55 års dag när du tidigast kan börja ta ut pengar från din TjP.

Vi startar alltså med ett kapital på 200,000 kr och börjar med en avsättning på 2,854 kr/mån som sedan ökas på med 1% per år  i 20 år, vilket ger en total insättning på 954,106 kr.

Med en CAGR på 5% över hela perioden landar kapitalet på 1,79 MSEK, alltså en tillväxt på 836,564 kr.  Med en årlig tillväxt på 5% understiger alltså kapitaltillväxten det insatta beloppet. Kort och gott inte så bra…

Ökar vi CAGRn till 10% per år för samma insatta summa, kommer vårt totala kapital efter 20 år att vara hela 3,55 MSEK där din kapitaltillväxt är  2,60 MSEK.  Nu börjar det äntligen hända grejer…

Om vi slutligen applicerar en CAGR på 15% börjar vi verkligen få en kraftig effekt av ränta på ränta på det investerade kapitalet, och vi landar på en slutsumma av 7,27 MSEK, varav hela 6,32 MSEK är kapitaltillväxt. Visualiserar vi detta med ett stapeldiagram så är det rätt lätt att fatta kraften av “ränta på ränta” över tid…

Den blå delen av staplarna är insatt kapital & den gröna är din kapitaltillväxt.

Det totala investerade kapitalet, undantaget startbeloppet, är alltså bara en dryg tiondel av det totala kapitalet efter 20 års tillväxt. 200,000 kr har 20 år senare blivit 7,27 MSEK…

Ränta på ränta i praktiken!

Summeringstabell – CAGR jämförelse

Så långt allt gott, men…

Sedan var det det där med “pocenten”.

Höga fondavgifter kan äta upp ditt kapital…

Även om kalkylerna ovan förhoppningsvis ger en hel del anledningar att bli både glad och inspirerad till att ta tag i sin Tjänstepension om man inte redan gjort det, så bör man utöver att göra fondval som ger bra avkastning, även se till att inte betala onödigt mycket i avgifter.

Höga fondavgifter kan få en väldigt stor inverkan på totalavkastningen över tid om man inte ser upp med dom. Alla känner förmodligen till att fonder tar ut förvaltningsavgifter, och dessa kan variera en hel del beroende på vilken typ av fond det rör sig om.

Det man verkligen bör se upp med, och som ibland kan vara svårt att se “up-front”, är olika prestationsbaserade, samt insättnings- och uttagsavgifter, så läs på noga innan du väljer fonder.  Om du inte kan göra det hos din förvaltare är det lätt att göra det hos tex Morningstar eller Avanza.

För att göra ett konkret exempel av fondavgifternas inverkan på avkastningen över tid, tar vi exemplet med en tillväxt CAGR på 10% över 20 år där din kapitaltillväxt blev 2,6 MSEK, och det totala beloppet avgifter inte inräknade landade på 3,55 MSEK.

Sannolikt har du ett flertal fonder i din TjP portfölj, men för att generalisera tar vi tre exempel med ett snitt på 0,5, 1,0 respektive 1,5% i förvaltningsavgifter.

Med en genomsnittlig förvaltningsavgift på 0,5% för det totala kapitalet som du byggt upp under 20 år kommer du att betala 129,830 kr i avgifter vilket resulterar i att du i slutändan kommer att sitta på ett kapital värt 3,29 MSEK.

Skruvar vi upp avgifterna till 1,0% ökar avgifterna till 246,466 kr över 20 års perioden, och det kommer i slutändan att vara värt 3,05 MSEK.

Om vi slutligen tittar på vad 1,5% i avgifter har för inverkan över 20 års sparande ser vi att den totala förvaltningsavgiften landar på dryga 351,178 kr, och det slutligen ackumulerade kapitalet uppgår till 2,83 MSEK. Mao så utgör avgifterna alltså ca 12,4% av det ihoptjänade kapitalet.

Detta för att få 10% CAGR per år. Personligen hade jag inte varit nöjd med det, men tyvärr glömmer man ofta av att tänka på hur stor effekt som avgifterna faktiskt har över långa tidsperioder.

Summeringstabell för effekten av fondavgifter

För egen del är jag definitivt skyldig till att under ett antal år “gett bort” allt för mycket pengar till några förvaltare för relativt dålig avkastning innan jag började bry mig lite mer.

De senaste 5 – 6 åren har jag blivit bättre, men det finns fortfarande utrymme till förbättring, speciellt den dag då jag börjar ta ut från min TjP. När det sker kommer jag förmodligen att skruva ner såväl avgifter som risk och avkastningskrav en del.

Ett skräckexempel på hutlösa avgifter & kass avkastning…

För ”nöjes skull” har jag kollat runt lite bland fonderna i det TjP erbjudande jag har att välja på från SEB. Totalt har jag 86 olika fonder att välja bland, varav 42 är SEB’s egna fonder. Allt som allt är utbudet “ok’ish”, men… det finns även en del skit till närmast kriminella avgifter.

För att ta ett exempel, kan vi ta “Partners Group Listed Infrastructure”,  en Schweizisk fond som investerar i noterade bolag inom inom infrastukturssektorer som logistik, kommunikation, vård och omsorg. 

Fonden tar ut en löpande förvaltningsavgift på 2,17%, och… man har även en teckningsavgift på 5,0% av det insatta kapitalet… och slutligen även en inlösenavgift på 1,0%.  För så pass höga avgifter förväntar jag mig att få en helt galet bra kursutveckling över tid.

Men… tittar vi på fondens utveckling den senaste 10 års perioden har man levererat en CAGR på 7,88%, och ifjol var resultatet – 10,75%…

Låt oss åter ta en initial investering på 200,000 kr samt samma månadsavsättning som i exemplen ovan, och se vad fonden hade gjort med dom på 10 år.

Redan innan pengarna satts i arbete är vi nere på 190,000 kr pga insättningsavgiften på 5%.

Med en CAGR på 7,88% över 10 år och en löpande förvaltningsavgift på 2,17% blir värdet på kapitalet 781,918 kr, alltså en ökning på 349,842 kr. För att få denna avkastning får du betala ca 100,404 kr i förvaltningsavgifter. Den effektiva årsavkastningen landar på smått patetiska 3,92%.

De röda staplarna avser löpande fondavgifter.

Vill du sedan lösa in innehavet tex för att byta till en annan fond, får du betala 1% av kapitalet, alltså 7820 kr för det privilegiet. Kvar blir då 774,098 kr…

Trots att detta är en riktig skräpfond har den otroligt nog betyget 4 stjärnor på Morningstar. Med en billig indexfond hade du till ca 1/10 av avgiften sannolikt fått nästan 1,5x så mycket avkastning på kapitalet…

Ett eget exempel med hög avgift & bra avkastning…

Alla ”dyra” fonder är lyckligtvis inte lika kassa som den i exemplet ovan. Om jag utgår från vad som under drygt ett decennium varit den stora tillväxtmotorn i min egen TjP kan vi ta en titt på SEB Sverige Småbolag CR.

Jag betalar en årlig förvaltningsavgift på 1,50% men inga andra avgifter utöver det. Fonden har den senaste 10 års perioden levererat en årlig CAGR på 18,75%, och de senaste 5 åren hela 23,93%!  Bara att lyfta på hatten åt Per Trygg och hans team som är väl förtjänta av de 5 stjärnor man har på Morningstar.

För att dra en parallell till den dåliga fonden ovan, stoppar vi även här in 200,000 kr samt månatliga avsättningar enligt ovan, och låter dom ”jobba” i 10 år. Efter 10 år har vårt kapital nu vuxit till 1,79 MSEK, den effektiva årsavkastningen landar på hela 12,71%, och vi har under den tiden betalat 120,704 kr i avgifter. Detta är ca 20,000kr mer än ovan, men det kommer sig av att kapitalet i slutändan är bra mycket mer än dubbelt så stort!

Jag har inga problem att betala en avgift på ca 1,5% om jag får den här avkastningen, eller som i fallet TIN Ny Teknik som sedan ca 18 månader är mitt med marginal största TjP innehav och i fjol växte med 69,88%.

Med denna ”rant” hoppas jag att jag i alla fall lyckats inspirera någon som ännu inte på allvar tagit tag i sin Tjänstepension att göra det.

Jag hoppas  att du får en grym avkastning till en rimlig peng, och kanske någon eller några miljoner extra på kontot den dag det är dags att ”göra exit”!

Sist men inte minst, kör hårt & låt pengarna jobba åt dig!

Vi hörs!

Lite tips & resurser för att ta tag i din Tjänstepension

* Logga in på, alternativt skapa ett konto på Min Pension om du inte redan gjort det, för att få en helhetsbild av allt ditt pensionssparande.

* Eliminera dyra fonder med kass avkastning, nu.

* Se upp med ”dolda” avgifter.

* Välj bra fonder utifrån tex Morningstars betyg eller Avanza’s Fondinspirator mfl.

* 5 stjärnor på Morningstar är en bra utgångspunkt.

* Kolla om möjligt avkastningshistorik över längre perioder som tex 3 – 5 år för att se hur stabilt fonden presterar.

* Att följa kortsiktiga trender och bara kolla tex 1 – 3 månaders avkastnaing är sällan en bra strategi.

* Studera åtminstone fondernas Top 10 innehav och hur tungt dom väger. Dessa uppdateras månadsvis hos Morningstar & bra mäklare som tex Avanza.

* Jag kollar minst halvårsvis samtliga innehav i mina större fonder.

* Kolla gärna upp fondförvaltarna, hur lång historik dom har med din fond och deras tidigare track record.

* Om din förvaltare / rådgivare är dålig, och / eller har ett dåligt fondurval. Kolla om du kan flytta den. Tex Avanza kan vara ett bra,& kostnadseffektivt alternativ.

* Löneväxla så mycket du bara kan och har råd med, för att få lägre skatt och högre pensionsavsättning om…. Du får 45,900 kr kvar efter löneväxlingen. Avanza sammanfattar detta bra här: https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/pension/vad-ar-hur-fungerar-lonevaxling.html

Källor

Min Pension – för en komplett översikt av allmän-, tjänste-, och privat pension. https://www.minpension.se/

Pensionsmyndigheten: 

https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension.category.tjanstepension#pm-category-filter-last-card

https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/tjanstepension/rakna-ut-din-tjanstepension

Stefan Thelenius ”Sparkalkylator Deluxe”: https://z2036.blogspot.com/p/sparkalkylator-deluxe.html. Lätt den bästa sparkalkylatorn jag använt & det finns massor med fler variabler att applicera än vad jag gjorde i mina exempel.

SEB Fonder: https://privat.ib.seb.se

Avanza

Disclaimer

  • Jag är bara en glad amatörinvesterare, förvisso på ”heltid”, men… jag tillhandahåller INTE någon form av rådgivning. Du får ta inlägget för vad det är, som inspiration och / eller underhållning.
  • Jag tar inget som helst ansvar för eventuella tankevurpor eller felaktiga antaganden

.

3 kommentarer

  1. Pension! Mitt favoritämne. Tänkte bara komplettera med att de upphandlade tjänstepensonerna har väldigt bra förhandlade föravaltningsavgifter. Tänker på ITP, KAPKL, PA16 t.ex. Just ITP du nämnde har sjukt bra rabatter. Bättre än PPM till och med. Gissar att din tjänstepension med det exempel du gav hos SEB inte är kopplad till standard ITP-avtal (tyvärr)? Sedan håller jag med om ifall man har hög lön och bra urval av rabatterade fonder så kan löneväxling verkligen vara ett bra sparande.

    Gillad av 1 person

    • Japp min SEB ITP har generellt väldigt bra rabatter, men svårt att smiska PPM som har helt andra volymer. Dock är min TjP värd ca 10x mina PPM fonder.

      Gilla

  2. Mycket bra skrivet,visar att man absolut bör bry sig om sin tjp,men sannolikt få som gör.Tänker själv tillbaks på när jag startade med tjp,det var 1983 och jag har alltid varit egen företagare och då var man nedsolkad av pensionsrådgivare som krängde försäkringar hej vilt då provisionerna var höga.Jag började i Valand som sedan blev uppköpta av Wasa och vidare LF.Då jag varken hade tid,ork eller kunskap lyssnade jag helt på rådgivarna som låste in mig i traditionella försäkringar utan flytträtt, samt usel utvecling
    Efter 10 år startade jag P-försäkring i SEB där jag själv kunde placera mitt kapital och nu började intresset växa och kapitalet men jag var inte helt nöjd och efter ytterligare 10 år tecknade jag tjp i Nordnet där jag tills för ett antal år sedan bara placerade kapitalet i enskilda aktier som gett en grym avkastning.Då jag varit egen företagare har jag kunnat placera 35% av lönen i P-försäkring och detta har blivit stora summor som jag sedan pension vid 59 år kunnat leva med guldkant
    Men det kunde varit betydligt högre summor om man startat med bättre försäkringsalternativ ,så det ger en bra timpeng att bry sig lite mer

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s