
Att 2020 är lite av ett förlorat år som utdelningsinvesterare, speciellt vad beträffar svenska bolag, har väl knappast undgått någon.
Jag har sedan jag började investera i utdelningsaktier haft strax över 50% av det investerade kapitalet i svenska aktier, och jag har samtidigt försökt hålla innehaven till max 5% av den totala portföljstorleken för att inte ha för mycket risk i ett enskilt bolag.
Utöver svenska, så är det framförallt amerikanska och till viss del även kanadensiska och norska bolag utgör resterande del av min portfölj.
Valutors inverkan på utdelningarna…
Ytterligare en anledning till att försöka ha ca 50% i svenska bolag är för att hantera och hedgea mot fluktuationer i framförallt USD. Investerar man kontinuerligt och mer eller mindre på samma nivå månad in och månad ut, år efter år, spelar detta mindre roll då det jämnar ut sig i längden.
När dollarn är dyr får man färre aktier per investerad krona men mer i utdelning per ägd aktie, och vice versa när den blir billigare.

Mellan juni 2015 och fram till slutet på april 2018 pendlade USD mellan 7,84 – 9,37 SEK, efter det har kursen successivt gått upp under dryga två år tills att den peakade på strax över 10,40 den 20 mars 2020. Efter detta har kronan stärkts mot USD till att 1 dollar nu kostar ca 9,30kr.
Med detta får jag också mindre i utdelning på de dryga 40% av mitt kapital som är investerat i USD. Nu är det inte fråga om något jättetapp, bara ner ca 5% de senaste 3 månaderna om vi bortser från spiken i slutet av mars när det var brist på dollar samt att jag investerat kontinuerligt när dollarn var billigare än idag.
Men…. betänk att i april 2011 stod 1 USD i 6,00kr.
Med undantag för några få månader under 2012 höll den sig en bra bit under 7,00 kr fram till att den i april 2014 började stiga kraftigt så att den ett år senare stod i ca 8,80 kr.

Jag är inte jättesugen på att den skall åka tillbaks ner till 6,00kr nivån igen då jag för tillfället inte har möjligheten att investera lika mycket som när det trillade in lön den 25e varje månad…
Av den anledningen vill jag gärna kunna balansera ner exponeringen mot USD och öka i SEK som i alla fall är ”currency constant”, så en svensk aktie som ger 10 kr i utdelning nu kommer att fortsätta göra det såvida inte bolaget ändrar den.
En krona är alltid en krona, men…
I och med att var och vartannat svenskt bolag i portföljen ställde in, sänkte eller sköt upp årets eventuella utdelning, vilket inget av mina amerikanska gjorde det var det en hel del utdelning i SEK som ”gick upp i rök” i våras. Detta har onekligen skapat lite utmaningar och omallokeringar i portföljen…
På grund av allt käbbel bland politikerna kring framförallt bankernas utdelningar samt vad som verkar vara en aldrig sinande ström av ”lik” som ramlar ut ur Swedbanks garderober ruttnade jag till slut ur på den svenska banksektorn och gjorde exit där pga alla oklarheter och inställda utdelningar.
En del av det kapitalet investerades i svenska bolag men pga att det för närvarande är svårt att hitta svenska bolag med en pålitlig direktavkastning på över 4%, och där jag inte redan är investerad upp till den nivå jag vill vara på, hamnade en hel del i stabilare amerikanska bolag som tex AbbVie, AT&T och Realty Income.
Detta sammantaget är det i dagsläget inte helt lätt att få till önskad viktning där jag har ca 50% av mina innehav i SEK, och ungefär lika mycket av de samlade utdelningarna i SEK. För närvarande ser ca 36,5% av årets utdelningar ut att komma från SEK innehav, 41,7% från USD, 9,4% från CAD, 7,4% från EUR (Akelius D) & 5% via NOK.
Visst, jag skulle kunna slänga in mer kapital i några av mina tunga SEK innehav som tex Castellum, Klövern Pref., Axfood, Telia, Cibus eller Sagax D, men för tillfället känner jag mig relativt fullinvesterad i dessa.
Ett annat alternativ skulle vara att leta efter fler innehav i NOK, men… Norge har ungefär samma problematik som Sverige vad gäller utdelningsslakt just nu, så urvalet är inte jättestort där heller.

Det sagt så har den Norska kronan tappat rejält i år och ytterligare förstärkt sin negativa 10-årstrend mot den Svenska, så… om man vill spekulera i att den Norska kronan kommer att återhämta det tappet kanske det finns fog för att leta i Norge nu i alla fall?
Andra valutor…?
Förutom SEK, USD & NOK har jag en del innehav som tex Enbridge, NorthWest Healthcare och Transalta Renewables i CAD, samt svenska Akelius Residential D som är noterat i EUR.

Som synes har den Kanadensiska dollarn haft en ganska skumpig resa de senaste 10 åren där den pendlat mellan 5,59 SEK som lägst och 7,58 SEK som högst. De senaste 5 åren har trenden varit stigande, men likt USD har trenden vänt de senaste tre månaderna, och frågan är om den håller i sig framöver..?
Euron har varit en helt annan historia de senaste 10 åren, där kursen gentemot SEK ständigt varit stigande från augusti 2012 fram till mars i år.

Jag har som sagt bara Akelius som är noterat i EUR och därav baseras utdelningen även på den valutan trots att det är ett svenskt bolag, där jag successivt skalat in mig mellan slutet av februari fram till mitten av maj i år.
Bolaget är för närvarande mitt näst största innehav, och utgör ca 5,2% av portföljen så det är i dagsläget inte aktuellt att öka på det.
Finns det några bra SEK alternativ som utdelningsaktier just nu?
Utöver att göra en del små ökningar i Axfood, Castellum & Cibus har jag egentligen inga direkta Svenska ”prospects” i portföljen där jag vill öka ägandet i dagsläget.
Om man vill ha svenska bolag med en hållbar utdelning och direkavkastning på över 4%, utöver de jag redan har i portföljen, finns det i princip bara preffar från fastighetsbolag att välja bland. Med tanke på att jag redan har ca 24% av min portfölj i fastighetssektorn känns det inte så intressant att öka där just nu.
Jag fortsätter dock att leta efter fler svenska alternativ, men jag känner ingen större stress med detta i dagsläget, det får ta den tid det tar för att hitta rätt bolag att i portföljen inför framtiden.
En alternativ strategi för SEK innehav just nu…
Med tanke på att 2020 i stort är ett förlorat år för svenska utdelningsaktier finns det självklart alternativ för att hantera situationen och positionera mig inför nästa år och framtiden därefter.

Trots att jag i nuläget har en högre exponering mot USD än vad jag egentligen hade tänkt finns det fortfarande flera bra alternativ att gå efter här där ”dollarrisken” sänks. Ett sådant är AbbVie som har en en DA på ca 5%, en suverän historik av utdelningshöjningar med ett snitt på över 20% per år de senaste 5 åren och allt detta med en utdelningsandel på under 50%.
Ett annat är WP Carey, den ”Net Lease” REIT som under Coronapandemin klarat av att få in över 95% av hyreesintäkterna. Man höjde precis sin kvartalsutdelning, och jämfört med elefanten i sektorn, Realty Income känns bolaget förållandevis köpvärt fortfarande då kursen inte återhämtat sig till ”pre corona” nivån ännu.
I avsaknad på intressanta svenska utdelningsaktier att putta in i portföljen just nu är det tredje alternativet kanske lite oortodoxt för en utdelningsinvesterare, och det är…
…nämligen fonder. Närmare bestämt en branschfond som inte ger någon utdelning och vars innehav i stor utsträckning består av bolag som inte delar ut.
Varför plocka in fonder?
Jag har inte haft några fonder alls i min portfölj sedan jag började investera i utdelningsaktier för ganska exakt 5 år sedan, dock har jag det i min tjänstepension samt i min sons portfölj, så jag har hela tiden haft lite koll på ca ett tiotal fonder som presterat och fortsätter att prestera bra.
Om vi ser till börsens utveckling hittills i år där OMXS30 är ner ca 5,3% är tekniksektorn den som presterat bäst, där det finns ett antal bolag som hittills levererat en avkastning på långt över 100%.
Detta är naturligtvis fantastiska resultat. Utmaningen, i alla fall för mig, är att hitta dessa bolag vid rätt tidpunkt och kunna plocka ut en balanserad portfölj av vinnare utan att ta alltför stora risker.
Min utmaning är kort och gott att jag inte kan tex spelbranschen och nödvändigtvis förstår många av dessa PE 80 – 100’ish bolag. Därav tycker jag det är ett bra alternativ att förlita sig på bevisat väldigt kompetenta förvaltare som har järnkoll på sektorn och som kan plocka ut långsiktiga vinnare.

De två fonder jag har spanat mest på senaste året är TIN Ny Teknik och Swedbank Robur Ny Teknik, som i grunden är ganska lika, mycket pga att det var Carl Armfelt och Erik Sprinchorn som förvaltade Roburs Ny Teknik innan dom startade eget med TIN.
Jag har haft Swedbank Robur Ny Teknik i min sons portfölj sedan sommaren 2014 och löpande investerat barnbidraget där. TIN har funnits i min tjänstepensionsportfölj sedan Maj 2019 där den nu utgör ca 30% av det totala värdet, båda med ett mycket gott resultat som är svårt att blunda för. Helt enkelt ett bra komplement till utdelningsaktierna i dagsläget.

Om vi tittar på Avanza’s Top 8 fonder under den senaste 12 månaders perioden hamnar Swedbank Robur Ny Teknik på 4e plats och TIN Ny Teknik på en 6:e, båda med en utveckling på mer än 40% och avgifter som är klart lägre än övriga fonder på listan.
Jag förväntar mig absolut inte att utvecklingen det närmaste helåret kommer att landa på den här nivån, men… jag tror fortfarande att fonderna kommer att prestera starkt.
Detta är huvudanledningen till att jag väljer att just nu positionera en del av mitt SEK innehav i fonder. Jag räknar med en bra kapitalutveckling fram till början av 2021 när jag sedan kan börja fundera på att plocka ut kapital för att börja investera i svenska utdelningsaktier när bilden av vilka de bästa alternativen kommer att vara förhoppningsvis klarnat.
Swedbank Robur Ny Teknik
Den första fond jag valt att plocka in i portföljen är Swedbank Roburs Ny Teknik som hittills i år, Coronakrisen till trots presterat 29,98% i avkastning och med det faktiskt överträffat TIN Ny Teknik som dock gick lite bättre fram till slutet av februari i år innan gammelbankens fond körde förbi.

Detta sagt har TIN avkastat ca 24% hittills i år vilket verkligen inte är fy skam.
Drar vi ut perspektivet till 5 år eller mer, har Swedbank Roburs Ny Teknik presterat grymmt bra med ett resultat på + 237% över 5 år och sedan starten i November 1996 dryga 900%.

Innehavsmässigt har Swedbank Roburs Ny Teknik en stark viktning på Norden som utgör dryga 70%, varav Sverige står för ca 60%, och man har en i mitt tycke bra balans mellan olika sektorer.
Om vi undantar felaktigheten med det största innehavet, en ”Put Option” som vad jag kunnat utröna bara utgör drygt 1%, så har man med det stora flertalet av vinnarna på Stockholmsbörsen de senaste året.

I skrivande stund utgör Swedbank Roburs Ny Teknik ca 0,5% av min portfölj, så det är fortfarande ett väldigt litet innehav. Just nu har jag en kassa på ca 2,5% av portföljvärdet så det här innehavet kommer sannolikt att växa nu under sommaren om det visar sig att börsen letar sig neråt en bit.
Hur agerar & resonerar du kring fonder?
Hej Utdelningscyklisten!
Jag kör både med en fond- och utdelningsportfölj. Dock är jag inne mer på vikta om mot fonder istället. Dels för att det blir lättare för mig att underhålla mitt sparande och dels för att jag får bättre riskspridning med fonder. Jag gillar både Swedbank Robur Ny Teknik och TIN Ny Teknik. Kör med den sistnämda själv.
Med vänliga hälsningar,
Sparpatrullen
GillaGilla