I tisdags förra veckan kom Ocean Yield med sin rapport för Q3, och det var som väntat ganska tunga siffror…

Operativt var nettoresultatet $ 11,0 MUSD men framförallt pga nedskrivningen av deras FPSO fartyg Dhirubhai-1 med landade det på  – $ 63,2 MUSD.

Samtidigt bekräftades att den tidigare flaggade utdelningssänkningen från $ 0,191 till      $ 0,150 genomförs från och med Q1 2020.

Ocean Yield är per idag mitt största innehav á 5,7% av portföljen & det bidrar med ca 10% av all utdelning, så just nu gör det ont, men… kanske finns det lite ljus i tunneln?

Kort om bolaget

Ocean Yield är ett norskt fartygsrederi som äger en flotta bestående av bland annat ankarhanteringsfartyg, olje- och gastankfartyg, FPSO (Floating, Production, Storage, Offloading), biltransportfartyg, samt container- och kemikaliefartyg.

Bolaget bedriver sin verksamhet globalt och fokuserar på att inneha moderna fartyg, idag med en snittålder på 3,4 år, uthyrda på långa kontrakt till stabila och väl diversifierade motparter. Per September 2019 består flottan av totalt 62 fartyg.

Ocean Yield profilerar sig som “The Dividend Yield Company” och har som ambition att betala en attraktiv utdelning till sina aktieägare.

Bolaget grundades 2012, noterades på Oslo börsen 2013 och har 25 anställda med huvudkontor i Lysaker, strax utanför centrala Oslo.

Största ägare i bolaget är Aker Capital AS (där Kjell Inge Rökke äger 68% av aktierna) med 61,7% av både kapital och röster. Av övriga ägare på Top 10 listan är alla utom en institutioner med mellan 2,1 – 0,8% av kapitalet. Rökke är för övrigt även styrelseledamot i Ocean Yield.

Efter att nyligen ha köpt ytterligare 35,000 aktier via sitt bolag Finmarine AS landar även VD Lars Solbakken på Top 10 listan med 1,465,880 aktier motsvarande 0,92% av kapitalet.

Av övriga i ledningsgruppen är de med störst innehav, CFO Eirik Eide 350,051 aktier motsvarande 0,22% av kapitalet, IR ansvarige Marius Mageelie innehar 111,120 aktier och Bus Dev ansvarige Andreas Röde med 35,000 aktier.

Per bolagets “Management Incentive Program” köps aktierna till ett vid tillfället förutbestämt pris minus 20% mot att den anställde måste äga aktierna i minst tre år.

Ocean Yields affärsmodell

I grunden är affärsmodellen rätt enkel, man köper in och hur ut fartyg på långa kontrakt, oftast sk “Bareboat Charters” helst på 10 år eller mer för att få en stabil intäktsström och låga restvärden.

I dessa kontrakt betalar den som leasar fartyget alla driftkostnader, underhåll och försäkringar. Upplägget är inte helt olikt REIT branschens “triple net lease” setup.

Officiellt är bolaget ett rederi, men i praktiken kan man snarare säga att det är ett finansbolag som håller på med fartygsleasing.

Eftersom det rör sig om stora fartyg som ofta kostar hundratals miljoner USD är det en väldigt kapitalintensiv och räntekänslig verksamhet, som för att det skall gå ihop på lång sikt kräver en väl diversifierad portfölj av stabila finansiärer som erbjuder lån till bra villkor.

Varför investerade jag i Ocean Yield?

Jag gick in i bolaget i flera omgångar med början i Februari 2016 och byggde upp positionen kontinuerligt under ca ett år.

Den initiala anledningen till att jag investerade var att jag attraherades av den höga direktavkastningen samt att bolaget har Kjell Inge Rökkes Aker Capital som största ägare.

Av en ren slump råkade en person i ledande ställning för en mindre konkurrent till Ocean Yield befinna sig på samma cykelresa som jag under våren 2016…

Det blev då en hel del snack om shipping och Ocean Yield den veckan, och det var rätt tydligt att hen ansåg att konkurrenten är en av de mest välskötta och välrenomerade företagen i branschen. Detta bidrog till att jag ökade på min position till dess nuvarande storlek.

Lite nyckeltal

Jämför man med många av framförallt sina asiatiska konkurrenter är Ocean Yield ett litet bolag både värderings- och omsättningsmässigt.

Nedan följer några nyckeltal för bolaget just nu samt i snitt för den senaste 5 åren.

Som synes har Ocean Yield producerat en stadigt ökande omsättning och även stabila vinster ända sedan man grundades och fram till slutet av 2018.  Innan utmaningarna med FPSO’n var den enda dippen en engångspost under 2016.

Utdelningsstatistik

Ocean Yield’s slogan är ”The Dividend Yield Company” vilket onekligen förpliktigar.

Bolaget har betalat utdelning så länge man varit noterade, och direktavkastningen har med undantag för det första året då den blott var 4,75% alltid legat mellan 9,2 – 9,9%.

Just nu ligger direktavkastningen pga den senaste tidens osäkerhet kring FPSO Dhirubhai-1 lite ”artificiellt” högt på nästan 14%.

Efter ”justeringen” av utdelningen i Q1 2020 kommer direktavkastningen lite beroende på kursutvecklingen att ligga kring 10%, vilket fortfarande är högt även för Ocean Yield.

Ocean Yields flotta

Per utgången av September består fartygsflottan av totalt 62 olika fartyg fördelade över 8 olika kategorier.

Som synes har man växt kraftigt sedan starten 2011 då man började med blott 3 fartyg, varav ett var det vitt omtalade FPSO Dhirubhai-1.

Sedan starten av 2015/2016 har tonvikten på expansionen av flottan legat på olika typer av tank- och containerfartyg, och det är även här som man har den största charter backlogen.  Oljetankers och Containerfartyg är de segment som för närvarande drar in mest pengar, 2018 stod dom för vardera ca $ 28 MUSD i inkomster.

Tittar vi på hur kontrakten ser ut för både den hel- och delägda flottan undantaget FPSO’n och 4 fartyg med korttidsuppdrag har man i snitt en återstående kontraktslängd på 10,8 år.

Snittåldern på fartygsflottan är bara 3,4 år vilket är bland det absolut bästa i branschen, och borgar för moderna fartyg som är enklare att hyra ut igen än ”en gammal skorv” som är 10 – 15 år gammal.

Som synes av bilden nedan är bara ca 51% av fartygen i de 5 listade kategorierna yngre än 10 år. Tyvärr hittade jag inget data på hur stor andel som är under 5 år, men med en flotta som är i snitt 3,4 år är man onekligen väl positionerade för framtiden.

Den genomsnittliga livslängden för ett fartyg innan det skrivs av är vad jag har kunnat läsa mig till på mellan 21 till 25 år lite beroende på källan.

FPSO Dhirubhai – 1

Det är svårt att prata om Ocean Yield utan att gå in på deras FPSO (Field Production Storage & Offloading) fartyg, Dhirubhai-1.

Detta är ett av de ursprungliga fartygen i flottan och som mellan September 2008 till September 2018 var uthyrt till Reliance Industries i Indien.

Efter att det kontraktet löpt ut har fartyget varit utan långtidsuppdrag, men har under den tiden uthyrt under ett kvartalsvis förlängningsbart optionsavtal för en sk ”bareboat charter” med Aker Energy med intentionen att det skall hyras ut på ett 15 års uppdrag till ett offshore projekt i Ghana.

Projektet är schemalagt att komma igång någon gång under 2021, och där förväntas ett beslut kring fartygets roll tidigast under andra halvan av 2020.

Det är med andra ord inte helt trivialt att hitta långtidsuppdrag till ett väldigt specialiserat fartyg av vilket det i nuläget bara finns 183 st i hela världen. Från det att man hittar tex en oljefyndighet i Ghana tar det nästan ett år att få dit och upp ett FPSO fartyg i produktion.

FPSO Dhirubhai-1 drog in $ 140,7 MUSD under 2017 och var nere på $ 103,8 MUSD för 2018 när dess 10 årskontrakt löpt ut.

Förhoppningsvis hittar Aker Energy med partners olja i Ghanaprojektet snart så att fartyget kan återgå till att producera intäkter för Ocean Yield.  Fartyget står i dagsläget för ca 12% av de bokförda fartygstillgångarna, så det är inte svårt att se varför det fartyget har en stor inverkan på resultatet…

Kort ”SWOT” analys av Ocean Yield

Innan jag ger mig på att summera mina tankar och komma fram till någon form av slutsats kring Ocean Yield som investering tänkte jag summera lite styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns idag för Ocean Yield.

• Styrkor
  • Stark ägandesituation med Aker / Rökke i ryggen, och ett stort insider ägande.
  • Erfaret management team med gott renomé.
  • En av de yngsta och modernaste flottorna i branschen.
  • En överväldigande majoritet av långa kontrakt som ger bra kassaflöde.
  • Man har en väl diversifierad flora av finansiärer bakom sig.
  • En väldigt hög direktavkastning som är attraktiv för investerare.

• Svagheter
  • Kassaflödet just nu täcker inte utdelningen på lång väg, och därav sänkningen.
  • Man har en låg och just nu sjunkande soliditet.
  • Två fartyg just nu utleasade till Solstad Offshore som är under rekonstruktion. Detta har resulterat i ett ”standstill agreement” där man just nu inte får betalt.
  • Connector ett fartyg som används för undervattenskonstruktion samt för att dra kablar och ledningar, hyrs just nu ut på kortare kontrakt tills en mer stabil lösning kan hittas.

• Möjligheter
  • Nytt långtidskontrakt för FPSO’n kommer att förbättra kassaflödet avsevärt. Detta är prio #1 för bolaget just nu.
  • Långtidskontrakt för Connector som visserligen står för en mindre del av intäkterna, kommer ytterligare att stabilisera kassaflödet.
  • Om man läser var framförallt Norska analytiker som Pareto säger, menar man att det mesta av ”FPSO oron” redan nu är inprisad i aktien.

•  Hot
  • Handelskonflikter runt om i världen kan få en negativ inverkan på branschkonjunkturen.
  • Shipping är en historiskt volatil bransch.
  • Med den senaste tidens svaga resultat kan det bli svårare att få fördelaktig finansiering. Bankerna kan få ”panik…”

Min slutsats

Även om Ocean Yield skruvar ner utdelningen med ca 21% från och med Q1 2020 kommer jag att hålla kvar min position i bolaget som den är just nu.

Jag har ägt bolaget i snart 4 år och under tiden åtnjutit ett rejält inflöde av utdelningar, och även om min YoC kommer att ramla ner en bra bit kommer det fortfarande att vara det bolag som genererar mest cashflow för mig.

Vad gäller aktiekursen kommer den troligen fortsätta att vara nedtryckt ett bra tag, fram till att de nya fartyg man satt i drift börjar ge avtryck på kassaflödet samt att man får till ett långtidsuppdrag för FPSO Dhirubhai-1.

Det närmaste året kommer onekligen att bli spännande som ägare i Ocean Yield, men jag tror att bolaget har en bra framtid bara man kan lägga utmaningarna med FPSO’n bakom sig.