Fram till för lite drygt 4 år sedan var jag mer eller mindre totalt ointresserad av börs & aktier och följde bara med marknaden lite flyktigt.

.

Jag hade visserligen fått en del aktier & optioner i bolaget jag jobbade på, och för att få ner marginalskatten en del var jag även med i ett sk ESPP (Employee Stock Purchase Program) där jag avsatte ca 8% av min bruttolön per månad, men det var ungefär det vad aktier beträffar.

.

Bolagets aktie utvecklades under åren dessutom rätt marginellt, och utdelningen var i princip obefintlig. Så liten att jag knappt ens reflekterade på vad raden ”Dividends” på kontoutdraget var….. 😉

.

Förutom mitt ESPP, sparande jag dock en hel del av min lön, ca 50 – 60% sparkvot per månad i diverse fonder, ca 80% aktie- & 20% räntefonder dock utan att vara speciellt insatt. Jag hade helt enkelt gått på de fonder med högst Morningstar Rating & med rimliga avgifter.  Jag tyckte iaf att det var kul att se pengarna växa.

.

Jag träffade även bolagets externa pensionsrådgivare en gång per år, men tyckte mest att det var rätt tråkiga möten. Pension är ju såååå långt bort… Varför bry sig nu???  Köpte oftast rekommendationerna rakt av. Som tur var, så var i alla fall två av de tre pensionsrådgivare jag haft via jobbet riktigt bra och var inte bara ute efter att sälja produkter dom fick mest provis på, så utfallet på Tjänstepensionen har blivit riktigt bra.

.

Sommaren 2015 fick jag sedan in en riktig ”fullträff” på den berömda ”Väggen”.

.

Utan att på något sätt försköna det,  förklaras det enklast med att det var en jäv*a smäll som i princip kom från ”ingenstans”. Under flera år hade tempo och stress drivits upp till en nivå där det i princip blev en sorts normaltillstånd, där det bara rullade på, månad efter månad, år efter år….

.

Alla runt om kring mig på jobbet var i princip likadana. Vi var ju enligt egen utsago nå’n sorts ”elitsoldater” som hade valt det här livet…  med ”Quota, Commits & C.O.B….” Etc etc. Och där står C.O.B inte för Close of Business.

.

En dag i Juni 2015 gick det dock inte längre. Kom hem från jobbet, landade i soffan, och bara stirrade rakt fram. Var knappt kontaktbar, och allt bara snurrade och tjöt i huvudet.  Ungefär som förr i tiden på TV när ”myrornas krig” övergick i en tjutande signal efter att alla program var slut.

.

Va f*n är det som händer..???  Blev av förklarliga skäl rädd. Kommer fortfarande ihåg den kvällen i alltför mycket detaljer. Sov inget den natten, och knappt alls på flera månader för den delen….

.

Tack vare  Företagshälsovården fick jag  ytterst kompetent hjälp snabbt, inom 24 timmar. Kontentan var från mötet med läkaren var att det blev tvärnit direkt, från 180km/h till 0 på mindre än en dag.  ”Röd flagg” på typ 10 av 10 frågor som ställdes. ”Ni på Amerikanska IT Bolag och Management Konsulter är värst. Kort sagt, ni är f*n i mig inte kloka…. träffar drösvis av er varje vecka……”.  Ett rätt kort möte, men det var  en ”Reality Bitch Slap” som verkligen känndes…

.

Sedan var jag helt borta från jobbet i 6 månader.  Jag drog även ur pluggen på alla sociala medier och stängde av jobbtelefonen & gömde datorn längst inne i garderoben.

.

Ingen förutom min närmaste chef fick veta ett skit. Inte för att mer än ett fåtal brydde sig, men ändå… Tack till de som brydde sig och efter ett tag lite försiktigt tog kontakt och bjöd på fika / lunch etc.  Det hjälpte!

.

Under den här tiden hade jag en hel del tid att reflektera över vad som var / är viktigt i livet.  Efter att ha varit en högst dedikerad och militant ”Corporate Solidier” och mer eller mindre levt helt för jobb & karriär i  > 15 år och med det försakat en hel del i livet utanför, kändes det som att jag ville göra något annat än att jobba för ”Corporate America”.  Vad har jag för legacy från det?  Räddar man världen genom att sälja disk & servrar etc…?

.

Jag ville ha min frihet.

.

Men… hur skall jag lyckas med detta?

.

Någonstans här läste jag en artikel på nätet med en titel i stil med  ”Så investerar dom rika…”.  Temat var att dom investerade i aktier som ger utdelning.

.

Jag började söka på och läsa mer om ämnet, och insåg mer och mer att det nog kan vara något för mig.  Jag kunde få pengarna att jobba för mig istället för tvärt om.  På resans gång hittade jag en hel del bra bloggar och twitterprofiler som jag blev väldigt inspirerad av.

.

Några av mina ”investringshusgudar”, utan någon som helst rangordning är bla. @TheRealPetrusko, @Utdelningsseglaren, @chansarmest1, @KSorkInvestBlog, @JasonFieber, @MarcusHernhag, @Investeraren, @StefanThelenius, @TheDividendGuy, @MiljonarInnan30 & på senare tid även @DividendStory.

.

Har jag glömt någon ber jag om ursäkt 😉

.

Inspirerad av dessa individer började jag successivt flytta över kapital från mitt fondsparande till aktier för att bygga min egen ”Pengamaskin”.  Inledningsvis var det uteslutande svenska bolag med hög utdelning och däribland en hel del preferensaktier.

.

För att uppnå mitt mål med att ha bra cashflow och utdelningar spridda över hela året stod det snart klart att jag behövde titta utanför Sverige och ta in aktier som delar ut både kvartals- och månadsvis.  Därav började jag plocka in en del amerikanska & kanadensiska bolag i portföljen.

.

Nu var resan i alla fall igång, och Pengamaskinen börjare så sakta spotta ur sig utdelningar som per omgående återinvesterades entusiastiskt i mer aktier med ett enda mål i sikte, nämligen att inom en inte avlägsen framtid kunna leva på utdelningar.

.

Lite naivt & okunnigt började jag min bana som utdelningsinvesterare med att företrädelsevis jaga bolag med hög yield. Jag ville ju ha rejält med utdelning snabbt så jag kan bli fri snabbare….

.

Inte helt otippat gick jag på några nitar där jag helt enkelt köpt ”skitbolag” med höga utdelningar som inte var hållbara i längden.

.

Mina dyraste ”läxor” från dåliga köp toppas av Corus Entertainment & Senior Housing Properties.  Efter att ha försökt ”snitta ner” förlusterna insåg jag till slut att det enda rätta var att sälja av bolagen, ta förlusterna och lära något av det.

.

Kontentan av dessa läxor har blivit att jag successivt börjat fokusera mer på att köpa stabilare bolag med bra historik på att kontinuerligt höja utdelningen.  Mer om hur och varför i ett kommande inlägg.

.

Mina innehav består idag av ca 55% high yield & fixed income och ca 45% utdelningshöjare där utdelningshöjarna är den del som växer mest.

.

Största anledningen till att jag ”tweakat” mitt investeringsfokus lite är att jag idag har en snitt YoC på portföljen på 6,80%,  vilket är högt och jag vill inte jaga yield bara för sakens skull.

.

Med ca 35 av 55 innehav som i varierande utsträckning kontinuerligt höjer sin utdelning, och en snitthöjning i år för portföljen som i skrivande stund ligger på ca 5,42% kommer min totala YoC fortsätta att öka över tid.

.

År efter år efter år.

.

Tack vare världens 8e underverk – Ränta på Ränta!