Den frågan fick jag för någon vecka sedan i kön till kassan på det lokala snabbköpet vid ett samtal med en bekant.
.
Anledningen till frågan var att jag den 31 Juli 2019 lämnade jag in dator, simkort & passerkort till min numera före detta arbetsgivare och därmed avslutade ett 18 år långt kapitel som gått genom flera olika förvärv o fusioner, ett 10 tal olika roller både lateralt & uppåt i företagshierarkin, via ett par kontinenter, och lågt räknat 1500 resdagar samt genom den berömda ”väggen” och tillbaks.
.
.
Nu på fredag kommer så den sista lönen (någonsin ?), sedan är alla banden till ”Corporate America” kapade.
.
Game over, finito.
.
Går vidare med ett nytt liv… som fri….!
.
…utan arbetsgivare, utan ”corporate politics”, utan möten, utan budgetar, utan forecast calls, utan jobbresor, utan flygplatslounger, utan taxiresor, utan kvällar o nätter på något hotell ute i Europa med dator, excel & powerpoint som sällskap, utan måsten.
.
Nu kan jag styra och äga min egen tid… funderar en hel del på vad jag skall göra med den…
.
Hur skall detta gå då…?
.
Kommer jag att sluta jobba för alltid?
.
Det korta svaret är att jag vet inte. Men…
.
Jag är hyfsat säker på att jag inte kommer att jobba heltid igen, ej heller i ”Corporate America” då jag känner mig väldigt färdig med den biten och den ”corporate bullshit” som kommer på köpet. Jag är även färdig med att göra karriär, att klättra uppför karriärsstegen och hela tiden jaga, jaga, jaga. Med lite perspektiv känns just jagandet av titlar, mer försäljning, högre lön, mer status etc etc numera rätt ointressant.
.
Visst, jag skall inte sticka under stol med att jag tack vare många år av hårt jobb, ofta > 80 tim/vecka och en del ”politiskt manövererande” har haft en väldigt bra resa genom karriären. Jag har sett många fantastiska länder o städer & träffat en hel del intressant folk, och blivit väl kompenserad för det.
.
Fram till att jag ”gick in i väggen” var det ett stadigt avancerade till nya, mer utmanande och ansvarsfulla positioner där jag hade en hel del inflytande på företagets strategier inom mitt verksamhetsområde. Under många år var det väldigt intressant och utvecklande, men…
.
Problemet med att vara en sk. ”Corporate Soldier” i ett ständigt växande, gigantiskt amerikanskt bolag är att du förväntas vara tillgänglig 24/7 om så krävs, att inte svara på mail inom 20 min efter 22:00 ansågs närmast konstigt & slappt… Det tenderar lätt att bli lite skyddad verkstad, där man är omgiven av andra ”robotar” som i flera fall mer eller mindre lever för jobbet & vars identitet i princip är lika med företaget. Vissa avarter värre än andra, och man ser fler ju högre upp i hierarkin man kommer…
.
Har en hel del exempel genom åren på människor vars definition av framgång i livet, och som det verkade enda intressen är hur mycket man tjänar, hur dyr bil & klocka man har, hur många flygbolag & hotellkedjor man har guldkort på, hur många resdagar per år man har och hur otroligt busy och oumbärlig man är. Detta med en umgängeskrets företrädelsevis bestående av ”folk från branschen”…
.
Tidigt i karriären är det lätt att imponeras av detta och dras med i beteendet. Jag strävade dit, jag kom dit, och i viss utsträckning ”promotade” jag nog även den livsstilen till min bekantskapskrets, och tyckte i alla fall ett tag att det var lite ”rockstar aura” över det hela. I IT branschen…. Kom igen…. 😉
.
Nu med lite perspektiv, drygt 4 år sedan jag gick in i väggen & några månader sedan jag visste slutdatumet på min anställning känns det mer som en rätt tragisk livsstil. Till viss del tycker jag synd om dom som ”bara har jobbet” i livet.
.
Förhoppningsvis gillar dom det och blir lyckliga av det, men jag undrar….
.
… Absolut ingen är oumbärlig eller oersättlig…
.
… och, kommer det att vara lika coolt att debattera guldkort och klockor etc med fd branschkollegor när man är 65…?
.
…Nej, jag är inte ett dugg bitter på någon eller något, även om det kanske låter så efter denna ”anti corporate rant” som blev mycket längre än jag trott när jag började skriva…
.
Jag är dock väldigt glad att jag nu är ute ur det ekorrhjulet. Även om det är trevligt med en bra lön som alltid ploppar in på kontot den 25:e varje månad, känner jag mig rätt bekväm med att skala ner och istället ansvara för min egen försörjning.
.
Istället för 12 löner per år kommer jag som portföljen nu ser ut att takta på 226 ”löner” per år. Visserligen mycket mindre, men utdelningen per månad motsvarar ca just nu ca 60% av min fd nettolön och jag täcker ca 160% av mina fasta kostnader, och för närvarande växer utdelningarna med 5,36% per år.
.
Inbyggd, automatisk löneförhöjning 😉
.
Fullt tillräckligt för att hålla näsan en bra bit över vattenlinjen.
.
Så…. vad skall jag göra nu då?
.
Inom den närmaste framtiden kommer jag att ägna en hel del tid åt familj, vänner, samt föga överraskande för de som följer mig på twitter, cykling, börsen och även försöka skriva lite om det.
.
Huvudinriktningen på den här bloggen kommer att vara kring utdelningsinvestering, med funderingar, tankar och åsikter både högt och lågt.
.
Förutom mina ”random ramblings & rants” på den här bloggsidan har jag även lagt in ett gäng flikar där ni kan se min portfölj, utdelningar & investeringsfilosofi etc.
.
Vi hörs!
.
Må ränta på räntan vara med dig 😉
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
Härlig läsning! 🙂
Grattis till ett bra beslut som jag inte tror du kommer att ångra, känns som vi gått lite samma väg. Var 7 år sen jag kapade heltidsjobbet och har inte längtat tillbaka! 😉
Ska bli kul att följa resa! Mvh / Frihetsmaskinen
GillaGilla
Hej!
Vilket bra, tänkvärt och inspirerande inlägg! Känner igen det där med att väggen kom för nära, tufft att hantera men fungerade också för mig som en ögonöppnare att fokusera på det som är viktigt.
Ska bli superkul att följa din fortsatta resa!
// The Dividend Story
GillaGilla
Tjena,
Kul att höra din story. Jag har ju följt dig på twitter ett tag så lite koll har jag men nu har jag ju superkoll på var du kommer ifrån, var du är och vart du skall. Jag önskar dig många härliga timmar på cykeln framöver samt god avkastning på börsen förstås =)
Mvh petrusko
GillaGilla
intressant läsning! förstår att du inte vill skriva ut vilket företag du har jobbat på, men går det att få en ledtråd? 😉
GillaGilla
Jag vill ogärna hänga ut enskilda företag.
Har inget otalt med den fd arbetsgivaren öht.
Företagskulturerna på många stora amerikanska (IT) bolag är dock relativt lika 😉
GillaGilla
Riktigt kul att du har startat en blogg, jag har följt dig på Twitter länge!
GillaGilla
Trevligt, tackar!
GillaGilla
Underbar läsning. Att gå i väggen är ett fint wake up call. Är själv tacksam att jag gjorde det och började ifrågasätta allt. Det har varit en berikande resa som gjort mig ödmjuk inför det mesta.
Hoppas själv att få lämna in min dator och telefon. Vilken känsla!
GillaGilla
Vet inte om jag är tacksam för att jag gick in i väggen, så kul var det inte. Men, som du säger, det var en rejäl wake-up call!
Hoppas att du lyckas att få lämna in datorn snart & bli fri!
GillaGilla
Grattis! Hoppas att dina dagar fylls av roligheter istället för arbete!
GillaGillad av 1 person